Kan inte släppa

Nej, det verkar omöjligt att släppa det. ÅH just nu hatar jag mig själv för att jag alltid bryr mig för mycket. För att jag alltid tänker för mycket. Om man bara kunde flyta med, inte bry sig. Antagligen är det för att det handlar om personer jag en gång älskat. Och i alla fall en person jag älskar. Antagligen för att det handlar om personer jag verkligen brytt mig om. Personer jag trodde växt upp, ändrat på sig, mognat. Med tiden. Men det verkar inte så. Vissa mognar visst aldrig. Jag vill inte engagera mig, jag vill verkligen inte. Jag vill bara vända mig om, gå iväg och säga "jag skiter väl i det!" men det gör jag inte. Någonstans inuti mig vill jag bara att ni ska ha det bra. Sluta såra andra människor. Sluta bete er som idioter. Sluta vara dumma i huvudet.

Jag pratar om mognad. Det finns olika sorters mognad. Vissa av mina vänner kan vara rejält omogna, den där kiss-och-bajs-humorn, ni vet. Den där. Det kan jag ta. Jag tar det mer än gärna faktiskt, för jag är sådan själv ibland. Två av dem som har sådan humor är mina bästa vänner. Men jag pratar om en annan mognad när jag pratar om er. Jag pratar om den där man tänker innan man gör något. Den där man bryr sig om människors känslor. Den som man får med tiden, empati kallas det visst också. När man kan leva sig in i andra människors känslor och förstå vad som är fel. Kanske lider ni brist på det. Det kan man göra. Men jag vill inte tro det om er, jag har känt er såpass väl att jag vet att det finns empati i er också.
Men näe, jag är klar med er. Efter det där i slutet av november, efter den dagen, då är ni bara minnen. Och jag kan säga, det är inte bara bra minnen. Inte bara dåliga, såklart, men absolut inte bara bra heller.

I'm through with you.
En av er kommer jag träffa. Kan jag umgås med. Men du kommer aldrig mer ha den inverkan på mig som du haft tidigare. Du kommer aldrig mer vara samma person för mig. Jag kommer aldrig att se dig i det ljuset igen. Synd, men så är det.

ÄH, BAJS!
Det jag är mest förbannad på är nog att ni får mig arg när jag varit så jävla lycklig den senaste tiden. Att ni kan trycka ner mig även om ni inte gjort mig något, även om jag aldrig var där, även om jag bara hört om det. Jag hatar er inte. Jag föraktar er!

Nu ska jag glo på lite filmer som jag vet får mig att skratta. Tack för dem förresten, Erik :)

Ciao.