Tack!

Jag funderade lite nyss. Det finns några människor i min närhet som jag verkligen beundrar. Jag har ganska många förebilder i mitt liv, och om man slog ihop alla dem skulle man få den ultimata vännen/karriärkvinnan/partnern. Det är många egenskaper, som ärlighet, drift, mod, ork, humor och inte minst vänlighet. Jag behöver lite av varje person för att må bra, en del av varje person som får mig att vilja bli lite bättre på alla plan.

Sedan jag började högskolan (nu universitetet) har jag förändrats. Jag har lärt mig ta hand om mig själv, flyttat hemifrån. Jag har lärt mig att ta konflikter, även om jag fortfarande jobbar på den biten. Jag har fått hundra gånger mer tålamod, jag blir inte arg lika lätt och om jag väl blir det, så går det över fortare. Jag vågar ringa till folk jag inte känner. Jag har börjat älska att aktivera mig igen, att göra saker och röra på mig. Mitt självförtroende har skjutit i höjden, jag har lärt mig hur jag ska leva och inte bara vara vid liv. Jag vet vad jag vill med mitt liv, i alla fall de närmaste fem-tio åren. Jag är inte rädd för att vara ensam längre, även om jag fortfarande trivs bäst i sällskap av andra. Jag har förstått vikten av att övaövaöva och sedan klara av det som var ett hinder tidigare.
Det finns så mycket jag har lärt mig under det senaste året, saker som jag trodde var omöjliga. Jag har gjort stora förändringar i mitt liv både vad det gäller mig själv och min bekantskapskrets.

Det finns några jag har att tacka för det. Jag nämner inga namn, men ni få gamla som stått kvar i vått och torrt, plus ni många nya som kommit under den här tiden, det är ni som lyft mig. Det är ni som fått mig att våga ta steg efter steg, som lärt mig att leva igen.
Hade jag kunnat hade jag velat ge er hela världen, hela universum som tack. Det går inte, allt jag kan ge er är min kärlek och vänskap. Och det vill jag göra till 100%. Ni är bäst och betyder otroligt mycket för mig, ni måste veta det. Så,

Tack för att ni finns
<3