Fribiljett mot himmelen..

.. eller i alla fall till sängen. Någon som kunde göra detta helvetes musikgympapass åt mig. Kanske. Nu, tack. Fast, jag får skylla mig själv att det är stressigt, jag har haft tid på mig. Det har bara inte blivit av. Och det är mitt eget fel, ingen annans. Även om det hade varit skönt att skylla på typ Kajsa för att hon får mig att göra cheesecake istället, eller Carro för att hon umgås med mig. Men det går inte. För jag sitter här en del och gör ingen nytta, har gjort det i ca 20 minuter bara nu. På dessa minuter har jag kunnat göra övningar till en hel låt. Bah, dåligt av mig.
Så, dags att ta tag i det. Snart är det halv åtta hos mig, sedan blire plugg och så sängen på det. Dissar Bygglov för pluggandet ikväll. Lite uppoffringar får man göra, särskilt nu när jag verkligen vet att det är det här yrket jag vill hålla på med!

Annars så har titeln faktiskt med någonting att göra. Det är nämligen en Winnerbäcklåt som passade in väldigt, väldigt bra idag. Här är texten som passar in;

nu skulle jag inte säga nej
till en fribiljett mot himlen
är du ute nånstans
inatt så drömde jag om dig
och det väckte gamla minnen
jag fick aldrig nån chans

Det är rätt sjukt att vissa personer absolut inte går att släppa. Jag menar, när var första gången jag lade märke till den där killen? Åttan? Nian som senast. Kanske till och med så tidigt som sjuan. Och pojkjäveln har etsat sig fast. Visst har det varit andra som varit där och tagit plats. Men varje gång de har försvunnit har hans ansikte dykt upp. Det är konstigt, det är vad det är. Och att det är Winnerbäck som har gjort låten är ju bara ännu mer ironiskt. Ja, herregud, livet är fan inte lätt när det är svårt.
Drömde i alla fall om denne lille man idag. Eller ja, tänkte på. Vilket väckte gamla minnen. Äh, rätt häftigt ändå. Fast knäppt. Ja, jag är ju knäpp.

Men det här blev ett alldeles för långt inlägg.
Nu ska jag försöka plugga lite.
Ha det underbart!
PUSS